I den här uppsatsen presenteras en kvantitativ undersökning av språket i två svenska dagstidningar från år 1831, Aftonbladet och Dagligt Allehanda. Syftet är att ta reda på om det finns några syntaktiska skillnader mellan tidningarna. Med bakgrund i att Aftonbladet anses vara den första moderna dagstidningen i Sverige är frågan om detta även återspeglas i språket. Undersökningen baseras på totalt 20 texter, bestående av tidningarnas inrikesnyheter, hämtade från perioden mellan den 3 januari och den 10 mars 1831. De språkdrag som har undersökts är framför allt meningslängd, bisatser, utbyggda nominalfraser samt fundament i huvudsats.

This essay researches how newspapers created fictional reader identities through their content. Three newspapers have been studied from the week first to eight of February 1890, Nya Dagligt Allehanda, Dagens Nyheter and Stockholms Nyheter. The question that the essay is attempting to answer is which fictional readers were created. This is done through both a content analysis and a deeper language analysis of the newspapers. The text is seen as an active agent, creating the identity of the reader that they imagine when they write, an ideal reader.

I denna uppsats undersöks tre dagstidningars bruk av gammalstavning och nystavning efter 1906 års stavningsreform. Undersökningen sträcker sig från 1906 till 1926 och omfattar alltså en period på 20 år. De tidningar som ingår i undersökningen är Aftonbladet, Nya Dagligt Al- lehanda samt Social-Demokraten. Aftonbladet betraktades på denna tid som en liberal tidning. Nya Dagligt Allehanda hade en konservativ politisk hållning och Social-Demokraten var som namnet antyder en socialdemokratisk tidning med Hjalmar Branting som redaktör.Stavningsreformen 1906 rörde stavningen av v- respektive t-ljudet.

I denna uppsats undersöks tre dagstidningars bruk av gammalstavning och nystavning efter 1906 års stavningsreform. Undersökningen sträcker sig från 1906 till 1926 och omfattar alltså en period på 20 år. De tidningar som ingår i undersökningen är Aftonbladet, Nya Dagligt Al- lehanda samt Social-Demokraten. Aftonbladet betraktades på denna tid som en liberal tidning. Nya Dagligt Allehanda hade en konservativ politisk hållning och Social-Demokraten var som namnet antyder en socialdemokratisk tidning med Hjalmar Branting som redaktör.Stavningsreformen 1906 rörde stavningen av v- respektive t-ljudet.

I denna uppsats undersöks tre dagstidningars bruk av gammalstavning och nystavning efter 1906 års stavningsreform. Undersökningen sträcker sig från 1906 till 1926 och omfattar alltså en period på 20 år. De tidningar som ingår i undersökningen är Aftonbladet, Nya Dagligt Al- lehanda samt Social-Demokraten. Aftonbladet betraktades på denna tid som en liberal tidning. Nya Dagligt Allehanda hade en konservativ politisk hållning och Social-Demokraten var som namnet antyder en socialdemokratisk tidning med Hjalmar Branting som redaktör.Stavningsreformen 1906 rörde stavningen av v- respektive t-ljudet.

This qualitative study examines news values in local journalism. The study is based on the results of five personal interviews with journalists and editors at the newspaper Nerikes Allehanda. The purpose of this paper is to examine how news values is made in the editorial process. The essay also intends to compare possible differences and similarities between news for web and printed news, the focus will consistently be locally.This will be explored through qualitative interviews with local journalists and editors. All working for the newspaper Nerikes Allehanda in Örebro..

När en person drabbas av Alzheimers sjukdom faller ofta ett stort ansvar på närstående. Detta kan upplevas som krävande och ge upphov till bristande tillfredställelse i dagligt liv för närstående. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva närståendes upplevelser av god livskvalitet i dagligt liv med en person med Alzheimers sjukdom. Via en manifest kvalitativ innehållsanalys analyserades tio vetenskapliga studier. Resultatet presenterades i fyra kategorier: Att leva här och nu och anpassa sig till situationen, att känna välbefinnande och närhet i relationen med den sjuke, att känna styrka och trygghet i den religiösa tron samt att kunna dela sina problem med andra och få stöd i vardagen.

The study describes how to support quality of life for adults with DS using Carnevali´s model of nursing care, daily living and functional health..

Uppsatsens syfte är att undersöka recensionerna av Oscar Wildes Dorian Grays porträtt i svenska dagstidningar under utgivningsåret av den svenska översättningen (1905). Utöver att dagspressens artiklar analyseras, ges en djupare inblick av Wildes mottagande genom en undersökning av andra artiklar om Wilde år 1905, av arbetarpressens mottagande och Uppsala Universitetsbiblioteks intag av boken. Genom detta ses samtidens attityder till Wilde och hans författarskap..

This qualitative study examines news values in local journalism. The study is based on the results of five personal interviews with journalists and editors at the newspaper Nerikes Allehanda. The purpose of this paper is to examine how news values is made in the editorial process. The essay also intends to compare possible differences and similarities between news for web and printed news, the focus will consistently be locally.This will be explored through qualitative interviews with local journalists and editors. All working for the newspaper Nerikes Allehanda in Örebro..

Antalet personer med kronisk njursvikt ökar i Sverige, orsakat av att diabetesnefropati ökar, som en följd av att allt fler får diabetes mellitus typ 2. Peritonealdialys är en behandling för personer med kronisk njursvikt och kan skötas i hemmet. Syftet med studien är att beskriva hur peritonealdialys inverkar på dagligt liv bland personer med kronisk njursvikt. Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie och vetenskapliga artiklar har sökts via elektroniska databaser och manuella sökningar. Femton artiklar granskades och analyserades med hjälp av innehållsanalys.

Kvinnor med kronisk sjukdom upplevde en förändrad relation till sin kropp som innebar svårigheter i det dagliga livet. Kroppen upplevdes som en motståndare i livet. Fibromyalgi är en sjukdom som oftast drabbar kvinnor, där problem i det dagliga livet främst handlar om värk i muskler, ömhet och trötthet. För de kvinnor som lever med fibromyalgi är påverkan på det dagliga livet stor, då det ger allvarliga konsekvenser på vardagliga aktiviteter. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av hanterbarhet i dagligt liv hos kvinnor med fibromyalgi.

Our goal with this paper is to see how male and female sport is described through a gender perspective in the newspapers O?rnsko?ldsviks Allehanda and Aftonbladet (Sportbladet).Is there any difference between male and female sport reporting? Are the different sexes described in a certain way? How are they described? Do men and women get as much space in the sport-pages of the newspapers? And are there any differences or similarities over a ten year period?To look on some of these factors we have been doing a quantitative- and qualitative analysis of data. The quantitative analysis to show patterns that could be easy to count. For example we looked if the article was about men our women, what sport, whom had written the article and how much space the article were given. This to easy estimate if there was any differences in the sports reporting.

Smärta är en subjektiv upplevelse, vilket innebär att människors sätt att uttrycka upplevd smärta är individuellt. Smärtuttrycket kan vara verbalt i ord eller icke-verbalt, bortom orden, och formas under hela livet. Sjuksköterskan har en betydelsefull roll då det många gånger är sjuksköterskan som tolkar patienters smärtuttryck och bedömer deras upplevda smärta. Kommunikationen mellan patient och sjuksköterska ska vara professionell och omvårdnadsorienterad, där sjuksköterskan ska vara lyhörd och inta ett patientcentrerat förhållningssätt..

Bakgrund: Fetma är en sjukdom som ökat globalt. Personer med fetma har upplevt kränkande och diskriminerande attityder. För dem är detta ett problem och därför ville vi beskriva hur de med fetma upplevt sin situation för att öka förståelsen och minska fördomar som kan resultera i en bättre vård. Antonovskys (2005) KASAM, är en teori om hur människan upplever världen vilket ansågs passande till studiens syfte.Syfte: Syftet var att beskriva vuxna människors upplevelser av att leva med fetma i dagligt liv.Metod: En systematisk litteraturstudie där 11 kvalitativa artiklar kvalitetsgranskades och analyserades.Resultat: Studiens resultat redovisas i tre kategorier; upplevelser av begränsningar i dagligt liv, känslomässiga upplevelser i dagligt liv och upplevelser av omgivningens bemötande i dagligt liv. Upplevelser av begränsningar visade att fetman gav begränsningar i vardagen.